Lalla i London

2014-03-18
19:06:00

Hemma borta
Idag har jag varit på Ideal Home Show i Earls Court. GIllar att gå på mässor och när det är frågan om heminredning och sånt, ja då är det extra kul. Hade funderat på att gå i vilket fall, men sen när jag fick en gratisbiljett från jobbet, ja då var det slut på all eventuell tvekan.

Fick mej en portion inspiration, även om det till stor del var shopping som gällde i de flesta montrar. Det fanns ändå en del roomsets. Bland annat kollade jag in tre hus som bland annat innehöll möbler och annat från min butik. Jättekul att se!

Lite bilder från dagen:

 
 
 

2014-03-07
10:04:00

www.nyttjobb.nu
Ojoj, det är mycket nu!
 
De senaste nio dagarna har inte direkt varit vilodagar. Först sex dagar i sträck på jobbet, sen en heldagsintervju på IKEA följt av ytterligare två jobbdagar - det kostar på en gammal kropp! Idag är jag iallafall ledig, men det betyder ju å andra sidan att jag ska försöka hinna med så mycket som möjligt av det som jag inte hunnit under den tidigare nämnda perioden.
 
Prio ett på min lediga tid just nu är att söka nytt jobb. En av anledningarna till att jag valde att flytta till London (förutom att jag alltid längtade hit...) var att jag ville utvecklas som Visual Merchandiser. Tyvärr har det gått åt motsatt håll: Jag jobbar heltid som butikssäljare, och det var ju den biten jag vill undvika. Såklart jag kan göra det, men det är inte det jag vill. I stället för att gå framåt har jag gått flera mil bakåt känns det som.
 
I Sverige jobbade jag bredvid butikschefen, hade frihet att fatta egna beslut och sen respekterades jag för dessa. Här ska man följa varenda regel, inte ifrågasätta och inte vara självständig. På mitt jobb vill de att man tar egna initiativ, men samtidigt så ska man helst inte hitta egna lösningar - ja, som ni hör (eller läser...) så är det lite som att gå på minerad mark ibland.
 
Nu har jag tur, för min butikschef gillar mej. Hans assisterande är dock inte lika imponerad och det händer ganska ofta att det känns som om han stalkar mej under arbetsdagen för att kolla vad jag gör. Sen ger han mig onödiga arbetsuppgifter (som "gör om det där en gång till, fast det redan ser bra ut"). Han pratar med mig som om jag var 14 år och där på skolpraktik. Nån regnig dag när jag är på matchande, grått humör kommer jag med viss sannolikhet fräsa ordentligt. Han hade ju fortfarande blöjor när jag fick mitt första riktiga jobb! Japp, ni hör, det här är bara en inkomstkälla, inget jobb för mej...
 
Så nu är det leta, leta. Har till och med börjat kolla på helt andra jobb. Kan tänka mej en massa andra saker som jag faktiskt är ganska bra på och som känns spännande. Vad som helst som verkar intressant, som betalar några pounds mer än min hyra, tunnelbanekortet och räkningarna. Jag tycker om att gå ut och äta, shoppa, gå på utställningar och mässor, ta en pint på puben, göra utflykter och åka på semester. Jag behöver köpa nya skor, linser och kunna välja bra mat, inte den billigaste. Kort sagt, jag vill leva, inte bara överleva! Är det inte de flestas mål i livet?
 
 
(bilden är hittad och snodd nånstans på nätet)