Lalla i London

Ibland blir man både trött och häpen av alla managers på olika nivåer i det här landet. Vissa är så inkompetenta så man vill nästan gråta. Alldeles för många är de också, och då menar jag till antalet: En gång jobbade jag på ett skift med en manager, en assistant manager och en supervisor (vad det nu kan heta på svenska - eller vänta nu, så många chefer skulle vi inte ha på ett jobbpass i Sverige...) och så var det jag. Kan hända att jag inte är världens bästa servitris, men jag är inte så dålig så jag behöver bli ledd av tre chefer samtidigt. Fast å andra sidan kan det ju förklara min dåliga lön, när man slösar pengar på för många managers istället...

 

Några av dem verkar jobba, men det stora flertalet bara hänger runt och kollar på när andra jobbar eller nått. Har den senaste tiden stött på flera som bara står där "för att övervaka arbetet" och även om teamet stressar röven av sig så lyfter de inte en hand för att hjälpa. De har också helt egna regler för de är ju managers och således de viktigast på jorden (ibland faktiskt viktigare än kunderna) .

 

Den senaste är ett intressant exemplar. Den första dagen tyckte jag att hon var trevlig, en sån som hade en avslappnad inställning men ändå jobbade. Andra dagen var jag lite mindre impad när jag märkte hur hon särbehandlade killen som kom från en personaluthyrarfirma (där det började med att hon sa till mej att han var lat, innan vi ens börjat jobba). Tredje dagen, idag alltså, så var jag längst ner i hennes hierarki och fick slita och springa medans hon stod och viftade lite med handen.

 

En manager som sitter på köksbänken (WTF?) och dinglar med benen, som inte hjälper teamet med att städa utan på borden för att nya kunder ska få plats och som ägnar en hel dag åt att beklaga sig över att hon var tvungen att SERVERA, vilket hon inte gjort på flera åååååår (här bör det påpekas att hon är 23...) får varken browniepoäng eller så värst mycket respekt av mej. När hon säger att hon blivit tillsagd av högre managers att ha håret i en knut, men inte tycker det är viktigt samtidigt som hon säger att den långhåriga personalen måste ha det, då undrar man lite över regler.  Att bli tilltalad som om man vore en prao av en omogen snärta som börjar dagen med att berätta om hur full hon var igår hör inte till höjdpunkterna i jobbet. Fast hon skriker iallafall inte, utan är ganska ytligt trevlig vilket ändå är ett plus i kanten. Hon är definitivt mer som en irriterande fluga än en huggorm.

 

Hade tänkt att jag kanske kunde tänka mej göra några shift där i sommar, men nu vet jag inte om jag har så mycket lust. Ville jag arbeta med barn så hade jag ju sökt jobb som nanny.

 

Slutklagat för idag - imorrn är sista dagen på det här stället (tur att man får flytta runt lite!)