Lalla i London

Ojojoj, det är hårt jobb att vara arbetslös!

 

Jag har ju två zero hour contracts, vilket betyder att jag inte har rätt till ett visst antal timmar, utan får jobba när arbetsgivaren behöver mig. För tillfället finns det dock mer jobb än jag hinner med. Denna vecka har jag jobbat 37 timmar på 4 dagar och har ett kvällspass på 8 timmar idag (bröllop - jag ÄLSKAR bröllop!), samtidigt som jag grejat med mitt eget företag. Fullt upp alltså, men det är bara bra så jag får ihop'ett! Nästa vecka ser ungefär likadan ut. Blev till och med tvungen att avboka ett jobb, då jag insåg att jag inte kunde jobba 13h, hinna sova 5h, upp och jobba 15h (!!), sova 5 igen och sen jobba 10 innan det äntligen skulle bli en normal natt innan ytterligare 12h. 50 timmar på fyra dagar, sorry men jag är inte Superwoman... Så 15-timmarspasset reducerades till 10 och jag gör mer än en hel, normal arbetsvecka på 4 dagar istället för 5. Får se om jag tar på mig nått på fredagen, men det känns som om jobba hemma och vila är en bra grej.

 

Just det, mitt företag var det ja, Den svenska guiden. Denna vecka sjösatte jag en egen liten crowdfunding för att kunna betala avgiften till Svenska Handelskammaren. För mig som ny företagare i London tror jag de kommer vara otroligt nyttiga, då de är en nätverksorganisation med 400 företag i England (de flesta i och runt London). Var där på ett möte tidigare i februari och de behöver nån som mig, vilket är helt perfekt. Nu är det dock inte gratis att vara medlem, det kostar drygt 4000 sek = pengar som jag inte har, speciellt inte nu. Först kollade jag på crowdfundingsajter som fundedbyme och ett par andra. Efter att ha bollat lite med några kompisar bestämde jag mig dock för att göra ett event på facebook istället, detta av flera olika anledningar:

- Jag slipper betala provision till en plattform och kan använda pengarna till att investera i företaget.

- Folk slipper klicka på länkar och sätta sig in i hur det funkar, det är bara att föra över pengar till ett konto som jag har speciellt för detta ändamål (tidigare använt till tradera)

- Jag kan utforma som jag vill och svara direkt på frågor etc.

Här är en länk till eventet, Den svenska guiden behöver din hjälp!

Det enda som jag tvekade på var att folk kanske skulle tycka det var märkligt att jag ber om hjälp så öppet som på facebook, men responsen har varit otrolig! Förutom att jag snart fått in pengar till medlemsavgiften så har jag fått en del nya gillare av min facebooksidan Den svenska guiden i London och en massa annan positiv respons. Folk har varit generösa och genuint hjälpsamma. HELT OTROLIGT! Blir det pengar över kommer jag använda dem till marknadsföring, en annan sak som inte är direkt billigt men nödvändigt i det här läget. Drömmen skulle ju vara att kunna åka till Göteborg och ha en monter på TUR-mässan, men det får jag nog drömma om till nästa år.

 

 

 

 

 

 

Kanske låter det som om jag gett upp helt och hållet, men det har jag inte. Jag är bara krass och realistisk. Idag har jag sökt flera intressanta jobb, bland annat ett som jag till och med åkte iväg till. Tyvärr var personen jag sökte inte anträffbar (min vanliga otur), så jag fick snällt maila min ansökan ändå. Men visst skulle jag passa i den här miljön:

 

Det är egentligen lite ironiskt. Istället för att gå ut på promenad tittar jag på Obese: A Year To Save My Life. Så mycket lättare det är att se andra kämpa med sin vikt, istället för att ta tag i min egen... Men det ser så kallt ut när jag tittar ut genom fönstret och jag känner mig lite stel i krôppen och så har jag 32 andra ursäkter. Varje dag har jag ett mål att inte äta så mycket socker, och absolut inga verkliga sötsaker som choklad, en kaka eller nån annan onödig bomb. Yes, det är svårt men det går. Ibland. Andra dagar går det inte alls.

 

Har egentligen planer på att åka till Trafalgar Square och titta på den kinesiska nyårsparaden som startar kl 12, men just det: det ser så kallt ut. Ska jag åka måste jag dra snart, för enligt väderleksrapporterna ska det mulna på rejält och regna som bara den i eftermiddag. Nu skiner solen och jag tittar på tv.

 

Jäkl** i min lilla växellåda, så skönt det var att inte behöva gå upp i morse. Det har varit två otroligt slitiga dagar på zoo, där jag jobbat i caféet. Det var absolut inte komplicerat, ganska tråkigt egentligen, men pengarna ska ju in. Hade den enformiga uppgiften att städa undan brickor etc efter gästerna och tiden gick så låååååångsaaaaamt. Nu ska man ju inte klaga på kunder, men här kommer det ändå:

 

Vissa gäster borde hålla sig undan från zoo, eftersom de lätt kan misstas för djur och buras in antingen med grisarna eller aporna. Att barn ställer till röra, det kan jag ju förstå men när vuxna människor svinar... Nu kan jag verkligen relatera till hur det är att jobba på McDonalds och beundrar dem för deras förmåga att stå ut! Är sjukt glad över att återgå till civilisationen nästa vecka.

 

Så, färdigklagat och klar för helg. Det blev ju visserligen inte så mycket jobb denna vecka, men nästa blir det fullt upp. En dag jobbar jag 11 1/2 timma, en annan 11 och totalt blir det 45h på en vecka. Gôtt, då kanske jag nästan kan betala hyra i april! Tror att det här kan funka, fast just nu är det plan B. Plan A är att jag får ett heltidsjobb på företaget jag var på informell intervju hos förra fredagen. Hoppas jag får ett besked nästa vecka, så jag vet och kan sätta igång.

MVH Frustrerad

 

Hann ta en runda och titta på de riktiga djuren innan jobbet.

 

 

Barnet mår bättre (för tillfället, knock on wood) så idag provar vi att åka båt på Themsen. Solen skiner, så det blir bra!

 

Så blir det åtminstone ett museum om han inte kroknar. Imperial War Museum eller Paddington på Museum of London ligger i topp på listan. Han gillar björnen och vill även åka till stationen - ja, Paddington Station alltså! Hans pappa är nog mer sugen på krigsmuseum och i ärlighetens namn kommer nog den yngre förmågan att tycka det är kul om vi väljer att gå dit. Sen kaaaaanske vi orkar och hinner gå till Hamley's och tittat på leksaker.

 

Just nu har London finbesök i form av två blonda grabbar från Värmland. Dessvärre har den yngre av dem fått sitt livs första öroninflammation så dagen fick startas hos farbror doktorn. Efter lite vila åkte vi in till City för lunch och tanken var att se Paddingtonutställningen på Museum of London. Tyvärr blev det retur hem, då de små öronen gjorde ont och lillen helst av allt ville sova.

 

Igår turistade vi iallafall ordentligt. Nästan fem timmar på Towern! När jag och brodern frågade barnet vad som varit bäst så svarade han "allt!" Gôtt när han var nöjd, men med tanke på hans intresse för riddare, rustningar och skatter så kunde man ju lätt räkna ut att han skulle gilla det. Så åkte vi förarlöst tåg till Canary Wharf och sen tunnelbanan till Piccadilly innan vi drog hem. Lång dag, fast tur att vi hann nått innan öronvärken satte igång!

 

Hoppas verkligen han mår bättre imorrn, då vi har båtbiljetter som ska utnyttjas.

 

 

 

Hej och hopp!
Igår var det verkligen full rulle hela dagen.

Höll på med en massa jobbsökeri och företagsplanering hela morgonen. Efter lunch åkte jag in till the City (alltså the City of London, den square mile som är stadens - för att inte säga världens! - finanscentrum) för två möten av lite olika karaktär.

 

Först träffade jag R som råkar vara både svensk och en av de högre cheferna på ett företag som jobbar med events och personal. Efter det mötet kände jag lite att jag ville dansa ute i regnet. Han gillade mina erfarenheter och såg potential. Naturligtvis kunde han inte lova nått, men det ser ut som om jag kan få komma på en andra intervju. Just nu håller det på att se på hur de ska rekrytera, och jag verkar ligga bra till. Snart dags att poppa upp champagnen? Håller tummarna väldigt hårt!

 

Det andra mötet var på en redovisningsfirma. Flott kontor och gissar att arvodet ligger i den högre klassen åxå. Hur som helst så fick jag iallafall svar på en massa frågor och tips och det va ju det som var meningen med mötet i första hand. Dock får jag nog kolla runt lite hos revisorer, för som sagt; det va inte billigt med marmorgolv och takterass...

 

I övrigt har jag jobbat sen vi hördes sist. I torsdags på klämde jag till exempel i med 12 timmar. Eftersom det va rusningstid när jag åkte hemifrån så fick jag dessutom stå på tåget hela vägen, så det blev 13 timmar på benen innan jag fick ett säte på tåget hem. Rast? Ja, 20 minuter... Hårt slit för en kärring!

 

Det här med att inte gå upp klockan halv sex varje morgon, måndag till fredag...

 

Jag är fortfarande orolig för att jag kommer gå i personlig konkurs, bli hemlös och inte ha råd att äta, men att kunna sova när min kropp vill har varit helt underbart. Jag har mer energi, får mer gjort, och känner mej mer positiv än på länge, trots det svarta ekonomihålet. På sätt och vis kan man bli lycklig av pengar då de kan betala ens nödvändigheter och jag tror definitivt att när mina är slut kommer jag känna mej ganska olyckligt, men just nu är det helt ok.

 

Tisdag idag och jag har lite trådar att dra i och följa upp. Jag har smugit igång lite, men nu är det dags att lägga i nästa växel och trycka på gasen - har en massa spännande grejer att fixa med!

Nu är det full fart som gäller! Håller på att kolla upp en massa saker om hur man startar eget och framförallt hur funkar det att vara egen företagare i London. Hur mycket betalar man i skatt? Hur mycket kan man ta betalt av sina kunder? Hur hittar når jag ut till fler? Det finns typ 70.000 frågor till som snurrar i mitt huvud just nu och jag betar av dem, en efter en.

 

Samtidigt söker jag fler jobb - man måste leva åxå, och jag vet inte hur lång tid det kommer att ta innan min verksamhet kan betala min hyra, mat och månadskort. Sen är det ju bra om jag kan ha råd att åka till Sverige och besöka min familj nångång ibland åxå. Den där andra listan med ny mobil (snart ett måste tyvärr), dator och BRA skor får jag skjuta på en obestämd framtid... Det är kämpigt just nu, men det löser sig. Hoppas bara att lösningen inte heter flytta :-/

 

 

 

 

 

 

När jag slutade på jobbet fick jag ju bland annat en symaskin av mina snälla (ex-)kollegor. Är så sugen på att sy, men har nästan inget tyg. Har bland annat lust att fixa lite vimplar och kanske rent av tradera dem. Har gjort det förut och fått in lite slantar och just nu, när jag är arbetslös behövs verkliga alla pennies jag kan få. Problemet är väl mest att jag har mina tyger hemma i Sverige och jag är i London. Undrar om jag kan leta upp nått riktigt barginställe och investera lite?

 

Jag är verkligen inte nån vidare bra bagare, och inte blir jag bättre av att vara lite för lat. Eller, förresten så är det inte bara lathet som sätter käppar i hjulen, utan det faktum att jag inte lyckas särskilt bra när det gäller bakning och när det inte blir bra så blir jag sur och tycker att jag slösat både tid och pengar.

 

En sak kan jag ändå, och det är att baka foccacia. Det går nämligen nästan inte att misslyckas. I morse rörde jag ihop en deg och fick härligt, nybakat örtbröd och ost till lunch. Himmelskt!
Vill du prova så testa det receptet jag använde idag:

Foccacia

Ingredienser:

•  paket jäst
• 4 dl vatten
• 3 msk olivolja
• 1 tsk salt
• 1 msk blandade torkade örtkryddor (eller välj tex basilika eller oregano om det är vad du råkar ha hemma)
  
• ca 10 dl vetemjöl (10 dl motsvarar 600 g)

Så här gör du:

1. Smula jästen i en bunke. Värm vattnet till 37°C. Häll lite av vattnet över jästen och rör tills den löst sig. Tillsätt resten av vattnet, olja, salt, örtkryddor och ca 8 dl av mjölet. Rör ihop.
2. Tillsätt resten av mjölet och arbeta degen smidig. Det är ok att den är lite kladdig, men inte rinnig...
3. Låt den jäsa övertäckt ca 40 min.
4. Sätt ugnen på 220°C.
5. Smörj en långpanna 30 x 40 cm (för 16 bitar) eller lägg i ett bakplåtspapper.
6. Häll ut degen i långpannan och platta ut den (gärna med lätt mjölade händer)
7. Låt jästa i ytterligare 10 min innan du gräddar den i ca 20 minuter
8. Låt svalna i ett par minuter, vänd upp långpannan, servera gärna brödet lite ljummet med smör och ost, mmmmmmmm....

Åh, jag vill komma igång DIREKT!
Som vanligt när jag börjar planera saker så vill jag att det ska hända direkt, och eftersom mitt liv (på riktigt den här gången) är beroende av det så vill jag ännu mer att det ska ha skett redan igår.

 

Jag har bollat mina idéer med ett par personer, fått lite ekonomisk hjälp att öppna upp en kanal och fått en ganska klar bild av var jag ska börja och hur det ska se ut. Sen kanske jag har lite utvecklingsplaner, men de får vänta precis nu. Den svenska guiden är redo för att erövra London!

 

Jobbade ett helt skift på mitt nya cateringjobb igår. Dagen gick fort, jag gillar verkligen att hålla på med det, men när jag stod och putsade glas och lät tankarna vandra så kom jag åxå fram till att om jag skulle försöka leva enbart på detta så skulle jag vara tvungen att jobba typ 200 timmar per månad, alltså en extra arbetsvecka. Inte ens då skulle det vara fett, men åtminstone överlevnadsbart. I längden går det inte att leva så, inte för mig iallafall. Jag har gjort det förut, men det är slitsamt och i längden blir man ganska less och olycklig. Att ständigt leva på minimalt med pengar, inte ha råd med någonting. Jag skulle behöva en del saker, som tex riktiga skor, men allt sånt får vänta just nu och att vänta för alltid... nej, det går inte. Jag låter säkert bortskämd och jämför man med en hemlös eller en fattig person i ett u-land så är det inget att gnälla om, men för mej är det viktigt och jag är beredd att jobba för att komma dit jag vill och i ärlighetens namn tycker att jag borde vara! Så nu är det framåt, uppåt och under tiden så kör jag skift på cateringen. Nästa vecka fick jag iallafall 20 timmar och så har jag anmält intresse till mitt gamla jobb så hoppas någon har användning för mig där.

 

 

 

 

Ännu en intervju och ytterligare ett möte avklarat idag. Det blir allt klarare för mig vad jag vill göra.

 

Ju mer jag tänker på det, ju bättre känns det med mitt företag. Mötet härom dagen var på handelskammaren, och jag tror de skulle kunna ge mej en massa business, men grejen är att jag inte kan lägga i runda slängar 5000sek på medlemsskapet. Funderar på crowdfunding och har kollat på fundedbyme men de tar en provision och avgifter på banköverföringar på typ 8% och det känns ju sådär. Har även klurat på alternativet att göra en privat crowdfunding på facebook, men är inte säker... Hur reagerar folk på det? Känns mer som tiggeri, fast det faktiskt egentligen är precis samma sak som att be om pengar via en plattform. Å andra sidan kanske folk tycker det känns mer seriöst? Kanske kan jag låna pengar av nån, men om jag ska vara ärlig så känns det sådär när jag inte vet när jag kan betala tillbaks. Hoppas ju att det löser sej snart, men eventuellt är Lotto min bästa möjlighet...

 

Dagens intervju var angående ett managerjobb i en butik, och oavsett om jag får det eller inte så är jag tveksam till att jag vill ha det. Känns som om det kommer bli ett lite för lugnt jobb för mig, och jag blir så uttråkad och rastlös om det är för segt... Dessutom minskar min möjlighet att faktiskt utveckla mina guidade turer, då jag kommer jobba heltid, vilket även kommer inkludera många helger. Vi får se, jag ska tänka på det och bestämmer mej när och om jag får positiv feedback. Dock tror jag att han som intervjuade kände av att jag kanske inte var 100% motiverad, så vi får som sagt se.

 

Har iallafall fått extrajobb som servitris på en bra cateringfirma. Kommer jobba på ett av de ställen där de har kontakt, men är även intresserad av att jobba på andra venues, som tex the Tower of London (passar ju mej, historienörden). Det är inte många slantar jag har, men om mina turer kommer igång på allvar, så kan det faktiskt funka som ett komplement. Har fortfarande en del att tänka på, men det vore en intressant lösning!

 

 

 

Såklart jag skulle bli sjuk när jag har så mycket att fixa med.

 

Var lite snorig igår på morgonen och det blev bara värre och värre ju längre dagen gick. På kvällen kände jag mig riktigt eländig (så där som män blir av en förkylning alltså haha). Idag rinner inte näsan lika mycket men känner mig inte direkt fräsch och får typ inget gjort. Eller, det beror ju på hur man ser det: jag har sett två avsnitt av Sons of Anarchy (kollade på typ säsong 2 när den kom, men sen hade jag fel kanaler i Sverige. Nu har jag ju Netflix så har börjat om från början), googlat lite efter mattips och lagat pasta med varm skink- paprika- och spenatröra.

 

Måste ta tag i förberedelser inför morgondagen. Vill vara förbredd inför både mitt businessmöte och intervjun - om jag får det där jobbet skulle livet bli så mycket enklare. Hoppas såklart att den svenska guiden får in lite bokningar åxå, så jag får snurr på den verksamheten - skulle verkligen vara toppen och ett stort steg i rätt riktning. Jag tycker ju själv att det är på tiden att jag får visa vad jag kan!

 

Har dock inte helt landad i det faktum att jag lämnat mitt jobb och faktiskt inte har någon inkomst. I Sverige finns det ju en skyddsnät som saknas här och även om jag skulle fått straffmånader så hade jag ju fått a-kassa så småningom. Det är skrämmande och stort och jag får lite hjärtklappning när jag tä nker på att om det inte fixar sej inom typ en vecka eller två så... vill nog inte tänka på det just nu... Det är bara att bita ihop och tänka att jag gjorde rätt. Mina kollegor (före detta alltså) var iallafall väldigt stöttande och fast det var så kort varsel så skramlade de ihop till både blommor, en jättechokladask och två superfina presenter: en kudde med texten Be your kind of beautiful och en SYMASKIN - shit, jag ville verkligen ha en, även om det är en billig från IKEA, men hade verkligen inte de pengarna att lägga när jag inte ens vet när jag får lön igen. Den enda som inte önskade mig lycka till (och som heller inte la en penny i min present fick jag reda på...) var den managern som fick bägaren att rinna över. Jepp, det bevisar ju vilken liten av människa hen är...!