Lalla i London

Ajaj.

Jag har skadat foten på jobbet. De hade byggt upp en liten scen, eller kanske bara ska kalla den upphöjning då den var absolut max 20cm hög. Låg en svart nålfiltsmatta på och upphöjningen hade en silvrig kant runt som liksom smälte in i marmorgolvet. Belysningen var ganska obefintlig och skum och jag hade bråttom. Trodde det var en sån där matta som de ibland har i entréer till butiker. Gick rakt in i eländet och föll givetvis pladask. I samma sekund gjorde en kvinna samma sak i andra änden av den lilla scenen, så det var inte bara jag som var klumpig. Hur som helst, jag slog i den där knölen som är precis där stortån sitter fast i resten av foten. Nu har jag en fin liten svullnad och haltar som Lotta på krogen i Göteborg. Orkar iallafall gå hjälpligt som tur är, för måste jobba idag, imorrn och ytterligare åtta dagar till innan jag är ledig...

 

Just det här är en stor skillnad mot Sverige. Det finns liksom inget skyddsnät. Ringde just min agentur och frågade om dom hade nån typ av försäkring när nått sånt här händer, men det hade den jag pratade med aldrig hört talas om. Så om man råkar ut för en olycka där man kanske blir oförmögen att arbeta för dem, så ersätter de dej inte med ett öre, inte ens för förlorade arbetstimmar. Det finns heller ingen typ av allmän sjukpenning så om det gått värre hade jag fått exakt noll kronor i ersättning. Ingenting alltså. Så ser man ibland att folk i Sverige klagar på att deras ersättning när de inte jobbar (av olika anledningar) är låg, när jag vet att jag som sagt var inte har rätt till någonting. Observera att jag här inte tycker att det är rättvist med den ganska magra ersättningen som många får genom a-kassan, försäkringskassan etc i Sverige, för det gör jag inte. Är inte heller ute för att kritisera en enskild person, utan kommenterar bara systemet. Det är faktiskt rätt så eländigt att man för att ta ett exempel måste jobba för att man inte har tillräckligt mycket cancer, och att man får låtsasjobb inom fas 3 och genom kommunen och var det nu är (nej, har inte varit arbetslös i Sverige på länge, så vet inte exakt hur allt funkar). Men samtidigt; här får man inte ett korvöre. Jobba eller var hemlös utan mat. Den krassa verkligheten. Sjuk eller inte. Hoppas verkligen att jag orkar halta runt på jobbet med min fot idag, imorrn, under helgen.